De tre stora

Just nu sitter Ford, GM och Chrysler och frågas ut av senaten för andra gången på två veckor. De har dessutom insett att de nog kommer att behöva 34 miljarder USD istället för 25 miljarder USD som de sa för bara två veckor sedan. Vi står väl för samma dilemma här hemma också angående Volvo och SAAB. De tre stora som de kallas inser säkert att chanserna för en kapitalinjektion från staten kräver att de tänker prioritera amerikanska arbetare främst. Därav är en avyttring av både Volvo och SAAB högst trolig. Ford meddelade i veckan att de vill ha ca 50 miljarder kronor för Volvo vilket är skrattretande. Det finns ingen köpare som är villig att betala det fantasipriset i dagsläget. Köper man Volvo drar man med säkerhet på sig fler problem  på kort sikt. När det gäller SAAB så borde de lagt ned för 10 år sedan. De har redovisat förluster 17 år i rad och det är i princip omöjligt att få någon lönsamhet med så låga produktionsvolymer. Angående statens inblandning i bilindustrin så är jag kluven. Det finns en poäng i vad Bill Gates säger. Nämligen att det är mycket märkligt att det inte finns något intresse från den privata sektorn. Om deras planer hade varit hållbara på sikt så skulle det inte finnas brist på intresse, men det verkar som att det inte finns någon som kan se en rimlig avkastning på insatt kapital. Att skattebetalarnas pengar används för att hålla en industri över ytan ett tag till samtidigt som samtliga branscher har det väldigt tufft nu kan verka orättvist. Bilindustrin sysselsätter inklusive underleverantörer ca tre miljoner amerikaner och kostnaden för att de blir arbetslösa innebär med säkerhet en mycket lång och djup lågkonjunktur och den förlorade konsumtionen som det skulle innebära är mycket större än de 34 miljarder dollar som de vill ha. Sedan bör man inte bortse från den stolhet som amerikanarna känner för dessa bolag varför jag tror att de kommer att få vad de begär. Jag tror dock inte att det dröjer mer än 3 till 6 månader innan de kommer att behöva mer pengar.